Joel

'Man saknar inte kon förrän stallet är tomt*... är det inte så man säger..?! Förlåt för jämförelsen hjärtat. I torsdags morse åkte han, men en puss o ett hejdå försvann han genom dörren.
Inte va ha direkt sugen på o åka heller... jag såg mest det positiva, för hans del! Portugal! Med jobbet, absolut, åk, jag löser allt hemma. Ha så kul o njut lite i solen åt mig. Visst visste jag att det skulle bli intensivt o annorlunda o så o va ensam hemma med Elias, en hund, två katter (som visserligen sköter det mesta själva...) o ett hem, o handla + skulle jag jobba i fredags...om än bara till lunch, mamma fick ta semester för o passa honom... (jag fick ta semester i torsdags...)

Men sen den duktiga killen vi har så sitter han som ett ljus i kundvagnen när man handlar, inte ett pip, bara tittar sig omkring o 'titta' 'titta där' 'titta' 'mamma' lampa' 'titta'...
Vi har alltså handlat, gått promenader, idag har vi varit hos min morfar på Nicklagården o hälsat på, Elias har aldrig träffat honom.. så dålig är jag på o gå dit.. Men han har sina bra o dålig dagar, har känts lite skrämmande o ta dit en bäbis, helt obefogat men o se sin morfar en dålig dag är inte det roligaste, men han va på riktigt bra humör idag, tackolov :) Förlåt lilla morfar för jag inte varit o hälsat på på länge....

Men så till saken, Joel.
Vi träffades 29februari 2004 (jepp, det va skottår) på balders, efter lite firtande... o vi firar 12 mars som vår dag. Vi har haft många upp o ner men de sista 3 åren har det gått rakt uppåt! Vi har bott på massor med olika ställen men för snart 3 år sen flyttade vi till Hagalund precis efter en riktig jävla neråtperiod, med beslut om att satsa och fixa allt, sagt o gjort, vi kom HEM. Du o jag Joel, det finns INGET vi inte kan klara av så länge vi är tillsammans.
Vi förlovade oss 24juli 2009 och fick vår fina fina Elias 5 oktober 2010, så precid fyllda 1 år, o i augusti i år fick vi reda på att Elias ska bli storebror i april.
Mycket upp o ner, men aldrig längre ifrån varann än vi kan ses varje dag, prata i telefon o messa. Jag va på bröllop o ö-vik för en himla massa år sen, typ 6 år sen, det va nog senast.. eller nej förresten, förra sommaren va han ute o campade 2 nätter... men vi kunde ju prata i telefon ialalfall... Nu är han långt borta. Ett annat land, alldeles utan mig! (o Elias).
Som mest ensam känner jag mig när jag lagat mat o vi ska äta, eller när Elias har somnat, man sitter i soffan o tittar på tv- ingen o prata med..
Nu är det kväll, lördagkväll, o här sitter jag o äter godis o glor på tv... 
Det har känts som söndag hela dagen, snacka om snuvad på konfekten för det är ju bara lördag... Jävla skit. En natt till, o en 'till' söndag, för att det sen ska bli natt o du ska komma hem o krypa ner i sängen efter midnatt nån gång.. kommer va svårt o komma till jobbet på måndag.. men jag kommer typ springa hem :) Man känner verkligen hur mycket vi pratar o gör tillsammans om dagarna, för du är grymt saknad, du är min människa, halva mig, utan dig är jag inte riktigt den jag vill vara.
All min kärlek till dig Joel.

 

Du och jag mot världen